En morgon som är en god morgon. Här är tyst och stilla det enda som hörs är regnets smattrande mot fönsterrutan. Jag har inte ens startat julmusiklistan på Spotify för att riktigt kunna njuta av tystnaden. 

Det är inte så ofta det är tyst numera. Affe hostar så tavlorna åker på sned, varför är visst svårt att hitta orsaken till. Han väntar nu på en rejäl undersökning på Skene lasarett men det blir väl knappast detta året. 

Dagarna går åt till shopping och förberedelser inför födelsedagar och efterlängtade julafton. Åtminstone för barnen för de börjar krypa i dem nu om vad det är i paketen. Malte har skojigt åt det jamande och kurrande paketet och han är övertygad om att det är till han. Han sa han gillar inte levande katter och hundar men en leksakskatt det vore roligt att ha. :) 

Torsdagen var som vanligt en Maltedag med hämtning på dagis. Det var inte Maltes solskensdag skulle det snart uppenbara sig. Allt var lungt tills vi stannat hemma på parkeringen då skulle han till lilla afffären. Det är Ica affären rakt över gatan här. Det var lite saker som jag behövde så det kunde vi göra sa jag. Men då ville han åka bilen dit! Rakt över gatan 25 meter till afffären. Nej det kan vi ju inte och då var han sur men accepterade att vi gick dit för hellre gå än att inte besöka affären alls. 

Okey start inne i affären, han ville köpa godis och det brukar bli ca tio små sega karameller i en påse så det var okey tyckte jag. Vi gjorde så och gick mot kassan, då han stannar vid hyllan med Kinderägg, de står där i precis lagom höjd för en fyraåring. Kom nu sa jag vi ska betala. -Nej jag går inte längre svarar han och tar ett paket med tre ägg i handen. Till saken hör att vi en annan gång köpte just en så paket och den chokladen hamnade i soporna för han gillade inte den så jag har sagt stopp för Kinderägg. Vi kom iallafall igenom kassan men han hade fortfarande äggen i handen och när jag säger nu måste du lämna tillbaks dem fick han ett riktigt bryt. Skrikande av ilska står han där och vägrar släppa ifrån sig paketen och jag fick tvinga honom. Inte så kul när det står tre åskådare i kö och jag undrar vad de tänkte om denna maktkamp som jag såklart vann eftersom jag är starkare och bände loss paketen och bar ut det skrikande barnet. När jag släppte ner honom försökte han springa in igen så det slutade med att jag fick bära honom upp för trapporna in till oss. Då hade han lugnat sig och fått sin hämd eftersom han blev buren hela vägen. Som tur är brukar detta inte hända och man lär sig, sur Malte inte gå till affären. :) 

Igår var han med oss i Svenljunga och köpte fisk och det var inga problem alls så de allra flesta dagar är han en god och glad pojke. 

Nu ska jag ta itu med lite klurigheter som inte avslöjas här och nu så ha en go dag drick lite "gött" kaffe med någon du tycker om.